Studera starkt - Livsglädje och resurser för gymnasiestuderande

Studera starkt – Livsglädje och resurser för gymnasiestuderande

Ut­över all den osä­ker­het CO­VID-19 har ska­pat kän­ner gym­na­sie­stu­de­ran­de i vå­ra fin­länds­ka sko­lor idag ofta en stor press på sig. Det hand­lar om hö­ga krav i stu­di­er­na och att lyck­as kom­bi­ne­ra stu­di­er­nas krav med and­ra om­rå­den i li­vet så som hob­by­er och vän­ner. Dess­utom finns en ökad osä­ker­het kring att få stu­die­plats då hög­sko­lor­na änd­rar sina an­tag­nings­kri­te­ri­er och stu­den­tex­a­men ges allt stör­re vikt. Det finns ock­så en so­ci­al stress kring jäm­fö­rel­se med and­ra jämn­åri­ga, att duga och räcka till.

Stu­di­er vi­sar att ut­matt­ning­en bland gym­na­sie­stu­de­ran­de har ökat kraf­tigt de se­nas­te åren. Bland flick­or­na i gym­na­si­et är 17–18 pro­cent ut­mat­ta­de, bland poj­kar­na just un­der 10 pro­cent (un­der­vis­nings- och kul­tur­mi­nis­te­ri­et, 2017). Un­der­sök­ning­ar vi­sar att 75 pro­cent av de käns­lor gym­na­sie­stu­de­ran­de upp­le­ver är ne­ga­ti­va käns­lor så som stress, ång­est, upp­gi­ven­het och trött­het. Mel­lan ung­do­mar­nas ut­veck­lings­be­hov, psy­ko­lo­gis­ka väl­be­fin­nan­de och var­da­gen i da­gens gym­na­si­um finns ett re­la­tivt stort gap (Sal­me­la-Aro & Read, 2017). Där­till vi­sar en ny­li­gen pu­bli­ce­rad stu­die vid In­sti­tu­tet för häl­sa och väl­färd (Ris­ti­ka­ri et al., 2018) att unga i Fin­land föd­da år 1997 mår säm­re än per­so­ner föd­da 10 år ti­di­ga­re. Just nu har vi i Fin­land den förs­ta ge­ne­ra­tio­nen gym­na­sie­stu­de­ran­de som upp­le­ver mer stress än sina för­äld­rar (un­der­vis­nings- och kul­tur­mi­nis­te­ri­et, 2017). Det är där­för av­gö­ran­de att bry­ta den ne­ga­ti­va tren­den i ung­do­mars väl­må­en­de och sat­sa på åt­gär­der som stö­der ung­as ut­veck­ling av sina egna re­sur­ser bå­de i var­da­gen och skol­mil­jön.

Det finns allt­så helt klart en ef­ter­frå­gan på hur vi kun­de stär­ka väl­be­fin­nan­de hos vå­ra gym­na­sie­stu­de­ran­de. Till­sam­mans med fle­ra gym­na­si­er har Åse Fa­ger­lund från Folk­häl­sans forsk­nings­cen­trum i Hel­sing­fors och Mo­ni­ca Lon­den från Pe­da­go­gis­ka fa­kul­te­ten vid Hel­sing­fors uni­ver­si­tet ini­ti­e­rat pro­jek­tet Stu­de­ra starkt – Livs­gläd­je och re­sur­ser för gym­na­sie­stu­de­ran­de. Må­let med Stu­de­ra starkt är att öka det psy­ko­lo­gis­ka väl­be­fin­nan­det samt för­må­gan att han­te­ra stress och ut­ma­ning­ar hos gym­na­sie­stu­de­ran­de. Om vi kan byg­ga upp stu­de­ran­des inre re­sur­ser, mot­stånds­kraft och livs­gläd­je hjäl­per vi dem inte bara i gym­na­sie­stu­di­er­na. Stu­de­ran­de­na byg­ger ock­så upp livs­fär­dig­he­ter de kan dra nyt­ta av res­ten av li­vet. Forsk­ning vi­sar att re­si­li­ens, till­tro till den egna för­må­gan och sund själv­käns­la åter­speg­lar sig inom alla livs­om­rå­den, in­klu­si­ve aka­de­mis­ka pre­sta­tio­ner (Ban­du­ra 1991, Zim­mer­man 2000, Lin­nen­brink-Gar­cia & Pekrun, 2011, Wäschle et al. 2014, Asi­ka­i­nen, Hai­li­ka­ri, & Matt­son, 2011).

Stu­de­ra starkt ba­se­rar sig på me­to­der och forsk­ning i po­si­tiv psy­ko­lo­gi och pe­da­go­gik med in­slag av med­ve­ten när­va­ro, nya me­to­der inom kog­ni­tiv be­te­en­de­te­ra­pi (ac­cep­tan­ce and com­mit­ment the­ra­py, ACT) och neu­ro­ve­ten­skap. In­ne­hål­let hand­lar om att byg­ga upp inre re­sur­ser och ar­be­ta ut­gå­en­de från sina styr­kor, en till­tro till sina för­må­gor och ut­veck­lings­po­ten­ti­al, för­må­ga att han­te­ra ut­ma­ning­ar och stress samt en ökad livs­gläd­je och so­ci­a­la för­må­gor. Syf­tet är att stär­ka inte bara väl­be­fin­nan­det utan även gym­na­sie­stu­de­ran­de­nas livs­fär­dig­he­ter och re­sur­ser som i för­läng­ning­en bi­drar till goda skol­p­re­sta­tio­ner bå­de i gym­na­si­et och i vi­da­re stu­di­er.

Om den klas­sis­ka psy­ko­lo­gin fo­ku­se­rar på att kart­läg­ga och mins­ka svå­rig­he­ter, hand­lar den po­si­ti­va psy­ko­lo­gin främst om att stär­ka inre re­sur­ser och öka väl­be­fin­nan­de. Ökat psy­ko­lo­giskt väl­be­fin­nan­de om­fat­tar ar­be­te med po­si­ti­va käns­lor och upp­le­vel­ser, me­nings­full­het, en­ga­ge­mang, po­si­ti­va re­la­tio­ner och en för­må­ga att kom­ma igen vid mot­gång­ar (Se­lig­man, 2011). En in­ter­ven­tion i po­si­tiv pe­da­go­gik syf­tar till att stö­da en in­di­vid att ut­gå­en­de från sina styr­kor ut­veck­las och nå sin po­ten­ti­al. Den nya forsk­ning­en inom po­si­tiv psy­ko­lo­gi ska dock inte för­väx­las med okri­tiskt po­si­tivt tän­kan­de, men­tal trä­ning el­ler för­sök att ge­nom po­si­ti­va af­fir­ma­tio­ner för­änd­ra be­te­en­de. Kog­ni­tiv be­te­en­de­te­ra­pi är en eta­ble­rad form av psy­ko­te­ra­pi med stark evi­dens­ba­sis som vi­sat sig myck­et ef­fek­tiv bland an­nat i att fö­re­byg­ga och mins­ka de­pres­sion hos ung­do­mar (Jaycox, Re­i­vich, Gil­ham & Se­lig­man, 1994; Gil­ham & Re­i­vich, 1999; Weersing & Brent, 2010) och i han­te­ring av ång­est och stress (Kendall, Furr & Po­dell, 2010).

Ett fler­tal sko­lin­ter­ven­tio­ner ba­se­ra­de på po­si­tiv psy­ko­lo­gi och pe­da­go­gik har un­der de se­nas­te åren ut­ar­be­tats i län­der som USA, Au­stra­li­en, Is­ra­el och Stor­bri­tan­ni­en (Mar­ques, Lo­pez, & Pais-Ri­bei­ro, 2011; Proc­tor et al., 2011; Se­lig­man et al., 2009; Shos­ha­ni & Ste­in­metz, 2013; Sul­do, Sa­va­ge, & Mer­cer, 2014). Re­sul­ta­ten har vi­sat att in­ter­ven­tio­ner­na di­rekt främ­jar in­lär­nings­för­må­ga och kre­a­tivt tän­kan­de hos stu­de­ran­de (Se­lig­man et al., 2009). Stu­de­ran­de upp­le­ver ock­så ett ökat per­son­ligt en­ga­ge­mang och inre mo­ti­va­tion för skol­ar­be­tet, ökad själv­käns­la, po­si­ti­va käns­lor, op­ti­mism och fler po­si­ti­va re­la­tio­ner till kam­ra­ter. På mot­sva­ran­de sätt har de­pres­sions- och ång­est­symp­tom samt ge­ne­rell stress­ni­vå mins­kat.

Stu­de­ra starkt är upp­byggt för att om­fat­ta en kurs i gym­na­si­et. Kur­sen är pla­ne­rad att ge stu­de­ran­de en mång­si­dig in­blick i hur man kan ar­be­ta med sitt väl­be­fin­nan­de. Stu­de­ran­de får ar­be­ta med vär­de­ring­ar och pri­o­ri­te­ring, me­nings­ful­la mål­sätt­ning­ar samt per­son­li­ga inre styr­kor. Hur kan jag som stu­de­ran­de an­vän­da mig av mina styr­kor för ökad själv­käns­la, med­käns­la och i att mö­ta ut­ma­ning­ar och ut­veck­las som män­ni­ska? Stu­de­ra starkt tar ock­så upp hur man kan stär­ka en po­si­tiv sin­nes­stäm­ning och stär­ka sina so­ci­a­la för­må­gor. Vi ser på hur man kan lä­ra sig att kom­ma igen vid mot­gång­ar, för­må­gan att ut­veck­las och öka sin psy­ko­lo­gis­ka flex­i­bi­li­tet. Mo­du­ler­na hålls som ak­ti­va lek­tio­ner och om­fat­tar te­o­ri, dis­kus­sio­ner och prak­tis­ka öv­ning­ar. I sam­band med pro­jek­tet byggs även en di­gi­tal platt­form upp. Här sam­las allt ma­te­ri­al för in­ter­ven­tio­ner­na för gym­na­si­er­na att lad­da ner. På platt­for­men kan pe­da­go­ger ock­så ut­by­ta goda idé­er och tips och spor­ra var­and­ra. Platt­for­men är till­gäng­lig ef­ter att pro­jek­tet har av­slu­tats så att gym­na­si­er­na och pe­da­go­ger­na kan få stöd att fort­sätt­nings­vis ar­be­ta med väl­be­fin­nan­de i den dag­li­ga pe­da­go­gis­ka verk­sam­he­ten i gym­na­si­er­na.

Pro­jek­tet ge­nom­förs som en så kal­lad ran­do­mi­se­rad kon­trol­le­rad stu­die. Vi kom­mer att ut­vär­de­ra stu­de­ran­des väl­be­fin­nan­de in­nan och ef­ter de gått kur­sen Stu­de­ra starkt jäm­fört med en kon­troll­grupp stu­de­ran­de som gått gym­na­si­et som van­ligt. I den förs­ta om­gång­en av Stu­de­ra starkt har vi nio del­ta­gan­de fin­lands­svens­ka gym­na­sie­sko­lor och vi hop­pas på ett brett in­tres­se från stu­de­ran­de. De förs­ta kur­ser­na i Stu­de­ra starkt kom­mer att ge­nom­fö­ras un­der hös­ten 2020.

Pro­jek­tet har fått fi­nan­si­e­ring av Svens­ka Kul­tur­fon­den, men mer fi­nan­si­e­ring kom­mer att an­sö­kas om. För pro­jek­tet har två dok­to­ran­der an­ställts.

Referenser

• Asi­ka­i­nen, H., T. Hai­li­ka­ri, and M. Matts­son. 2017. The In­ter­play be­tween Aca­de­mic Emo­tions, Psycho­lo­gi­cal Flex­i­bi­li­ty and Self-Re­gu­la­tion as Pre­dic­tors of Aca­de­mic Achi­e­ve­ment. Jour­nal of Furt­her and Hig­her Edu­ca­tion 42 (4): 439–453
• Ban­du­ra, A. 1991. “So­ci­al Co­g­ni­ti­ve The­ory of Self-Re­gu­la­tion”. Or­ga­ni­za­tio­nal Be­ha­vi­or and Hu­man De­ci­sion Pro­ces­ses 50 (2): 248–287.
• Bo­niwell, I., & Ryan, L. (2012). Per­so­nal well-be­ing les­sons for se­con­da­ry schools: Po­si­ti­ve psycho­lo­gy in ac­tion for 11 to 14 year olds. Mai­den­head: Open Uni­ver­si­ty Press.
• Dweck, C. S. (2002). Mes­sa­ges that mo­ti­va­te: How pra­i­se molds stu­dents’ be­li­efs, mo­ti­va­tion, and per­for­man­ce (in sur­prising ways). In J. Aron­son (Ed.), Im­pro­ving aca­de­mic achi­e­ve­ment: Im­pact of psycho­lo­gi­cal fac­to­rs on edu­ca­tion). San Di­e­go: Aca­de­mic Press.
• Dweck, C. S. (2008). Mind­set : The new psycho­lo­gy of suc­cess. New York: Bal­lan­ti­ne Books.
• Dur­lak, J. A., Weiss­berg, R., Dym­nicki, A., Tay­lor, R., & Schel­ling­er, K. (2011).
• The im­pact of en­han­cing stu­dents’ so­ci­al and emo­tio­nal le­ar­ning: A meta-ana­ly­sis of school-ba­sed uni­ver­sal in­ter­ven­tions Child De­ve­lop­ment, 82(1), 405-432.
• Gil­ham, J.E. & Re­i­vich, K. (1999). Pre­ven­tion of de­pres­sio­ve symp­toms in school­child­ren: A re­se­arch upda­te. Psycho­lo­gi­cal Sci­en­ce 6, 343-351.
• Jaycox, L.H., Re­i­vich, K., Gil­ham, J.E. & Se­lig­man, M. (1994). Pre­ven­ting de­pres­si­ve symp­toms in school­child­ren. Be­ha­vi­or Re­se­arch and The­ra­py, 32, 8, 801-816.
• Kendall, P.C., Furr, J.M. & Po­dell, J.L. (2010). Child-Fo­cu­sed Tre­at­ment of Anx­i­e­ty. In Evi­dence-Ba­sed Psychot­he­ra­pi­es for Child­ren and Ado­le­scents. Eds J.R. Weisz & A.E. Kaz­din. New York: The Guild­ford Press.
• Lin­nen­brink-Gar­cia, L., and R. Pekrun. 2011. Stu­dents’ Emo­tions and Aca­de­mic En­ga­ge­ment: In­tro­duc­tion to the Spe­ci­al Is­sue. Con­tem­po­ra­ry Edu­ca­tio­nal Psycho­lo­gy 36 (1): 1–3.
• Lon­den, M & Pe­ran­der-Norr­gård, K. (March 2017). ”Too much at the same time, don’t know how to find time and what to fo­cus on”. Self-ef­fi­ca­cy, stu­dy chal­len­ges and gen­der dif­fe­rences in the tran­si­tion from upper se­con­da­ry to hig­her edu­ca­tion. Nor­dic Edu­ca­tio­nal Re­se­arch As­so­ci­a­tion Con­fe­rence (NERA), Co­pen­ha­gen.
• Pa­ja­res, F. & Ur­dan, T (eds.) 2006. Self-ef­fi­ca­cy be­li­efs of ado­le­scents. Gre­enwich, Conn.
• Ris­ti­ka­ri,T,  Mar­kus Ke­ski-Sänt­ti, El­i­na Su­te­la, Pasi Ha­a­pa­kor­va, Tomi Ki­i­la­ko­ski, El­i­na Pek­ka­ri­nen, Ant­ti Kää­ri­älä, Mik­ko Aal­to­nen, Ti­i­na Huo­ta­ri, Mar­ko Me­ri­kuk­ka, Jar­mo Salo, Aapo Ju­u­ti­nen, Anna Pe­so­nen-Smith ja Mika Giss­ler. Suo­mi las­ten kas­vuym­pä­ri­stö­nä. Kah­deks­an­to­is­ta vuo­den seu­ran­ta vu­on­na 1997 syn­ty­ne­i­stä. Ter­vey­den ja hyv­in­vo­in­nin lai­tos (THL). Ra­port­ti 7/2018. Nuo­riso­tut­ki­mus­ver­kos­to/Nuo­riso­tut­ki­mus­seu­ra, jul­ka­isu­ja 210.
• Se­lig­man, M. (2011). Flou­rish. A Vi­sio­na­ry New Un­der­s­tan­ding of Hap­pi­ness and Well-be­ing. New York: Free Press.
• Weersing, V.R. & Brent, D.A. (2010). Tre­a­ting De­pres­sion in Ado­le­scents Using In­di­vi­du­al Co­g­ni­ti­ve-Be­ha­vio­ral The­ra­py. In Evi­dence-Ba­sed Psychot­he­ra­pi­es for Child­ren and Ado­le­scents. Eds J.R. Weisz & A.E. Kaz­din. New York: The Guild­ford Press.M.
• Wäschle, K., A. All­gai­er, A. Lach­ner, S. Fink, and M. Nück­les. 2014. “Pro­cras­ti­na­tion and Self-Ef­fi­ca­cy: Tra­cing Vicious and Vir­tuous Circ­les in Self-Re­gu­la­ted Le­ar­ning”. Le­ar­ning and In­struc­tion 29: 103–114.
• Zim­mer­man, B. J. 2000. Self-Ef­fi­ca­cy: An Es­sen­ti­al Mo­ti­ve to Le­arn. Con­tem­po­ra­ry Edu­ca­tio­nal Psycho­lo­gy 25 (1): 82–91.

Forskningsledare

Åse Fa­ger­lund, FD, Psy­ko­lo­gi­e­li­cen­ti­at och spe­ci­a­list­psy­ko­log i neu­ro­psy­ko­lo­gi, psy­ko­te­ra­peut.
Se­ni­or­fors­ka­re vid Folk­häl­sans forsk­nings­cen­trum, Hel­sing­fors.
Forsk­nings­le­da­re för pro­jek­tet Styr­ka, gläd­je och med­käns­la (2015-2019). Om att stär­ka väl­be­fin­nan­de hos barn ge­nom nya me­to­der och forsk­ning i po­si­tiv psy­ko­lo­gi.
Mo­ni­ca Lon­den, PD, Uni­ver­si­tets­lek­tor i pe­da­go­gik (HU)

Doktorander:

Stefa­nia Fält, PsM
Di­mit­ri Pai­le, KM

Text: Åse Fa­ger­lund
Bild: Anne D. Nil­sen
Bild­text: Åse Fa­ger­lund är en av av pro­jekt­le­dar­na inom Stu­de­ra starkt.